Innan i dag hade jag inte ridit sedan i lördags, på grund av olika skäl. Men i dag var det dags att sätta sig upp på hästryggen igen, och det känns helt annorlunda när man inte ridit på ett tag. Man känner sig ringrostig, helt enkelt. Hur som helst, efter ett tag började jag hitta känslan igen, och det är riktigt jäkla härligt att rida! Man blir så van med att rida i vanliga fall, att man inte uppskattar det så mycket. När man varit utan häst i nästan en veckas tid, blir man helt överlycklig när man väl får rida. Blir även väldigt lugn i mig själv, när jag fått avreagera mig med en träning.

Ska ju inte ljuga och säga att det bara varit jobbigt, det har faktiskt känts rätt skönt också. Att bara kunna vara med kompisar och ta det lugnt. Sitta vid bryggan med en glass i handen och bara prata. Men har konstaterat för mig själv, att det kommer ta ett bra tag innan jag avslutar min ridning. (För det kommer ju, sorgligt nog, att hända en dag)


Där mår jag som allra bäst. Suddigt, men ganska skön bild. Notera att det är på en dressyrtävling också. Hon orkar inte stå fint så länge, då får hon stå så där, för jag vägrar sitta och trycka in nosen på henne.